Nu känns det som att det är dags att uppdatera situationen här lite.
Jag avbröt mitt EVS-projekt i slutet av april/början av mars och åkte hem till Sverige och anlände till en ny stad den andra mars. Jag tänker inte gå in så djupt på mina anledningar, men för att vara väldigt kortfattad så kan det sammanfattas av följande: familjeproblem och till viss del för att jag inte var nöjd med mitt projekt.
Jag saknar mina volontärkompisar, och de saknar nog mig med, men nåväl, nu är jag i landets andra största stad och försöker slå mig fram på arbetsmarknaden. Min största oro var att jag skulle ångra mig, men än så länge är jag nöjd med mitt beslut… Jag kände att jag fick uppleva mycket saker på de fem månaderna jag var där. Det känns rätt galet att tänka på att jag faktiskt var där i fem månader. Kändes både som en minut och ett år, samtidigt. Jag träffade underbara människor, mindre underbara människor och över huvud taget så var det en väldigt häftig upplevelse.
En sak jag var rätt missnöjd med under hela vistelsen i Elche var hur oprofessionell min mentor var. Det är inte lätt att jobba med en besserwissrig 30-åring som tycker det är helt okej att behandla gratisarbetare som skräp. För upptagen, för otrevlig och för arrogant. Min tid där blev bra på grund av de underbara vänner jag träffade, det ”nya” språket som jag lärt mig massor av, och slutligen de medarbetare som faktiskt var jätteschyssta.
Jadu. Det är mer som jag skulle kunna skriva men det känns som att det räcker så här.
Jag är nöjd med min tid i Spanien, även om det fanns en hel del saker som drog ned på upplevelsen. Nu fattas det bara att heja på Vicky, Athis, Coco, Maggi, Jessica och Petra tills de kört sina respektive projekt i mål. Och hoppas på att Carina kan bota sin dumma jäkla tandnerver så hon kan åka tillbaka till Spanien och göra detsamma. Love you guys! I’ll see you soon enough when I can afford to go back.
Med detta så får jag tacka för mig. Nedan hittar ni en massa bilder. Det kanske blir något till inlägg i framtiden, men för tillfället så återvänder jag till min gamla blogg. Kram kram.
Carina från Österrike. Hon den hyperunderbara med dåligt immunförsvar.
Här ifrån köksfönstret hörde jag och lägenhetskompis Athis många grannar storsjungandes i duschen. Hängde mycket tvätt där gjorde vi också.
Vackra fransyskan Coco (alias pygmé francaise).
Jättesnälla party animal-Athis från Ungern. Till höger Petra, den bohemiska bråkiga grannen, som är en jävel på att spara pengar, från Tjeckien.
Coco på nyårsafton med ett av sina många finbesök från hemlandet.
Fyrverkeri på nyårsafton framför kommunhuset.
Tjejtjusaren Zoltan (också ungrare) poserandes med två tjejer han knappt känner. Till vänster smarta Charlotte från Tyskland och knäppa Laura från Irland.
Pomeline, ytterligare en fransyska. Käkandes på vindruvor under klockslagen på nyårsafton. Traditionen inte så många som jag trodde följde.
Världens coolaste fransyska/tyska/camerun..iska? Viktoria. Men jag tycker vi kan kalla henne Beyoncé.
Hela gänget minus jag och Viktoria, det vill säga de eviga fotograferna. Utav de jag inte presenterat innan: Jessica med världens finaste leende från Italien, Vlad från Rumänien som diggar EU och att leka husmor och slutligen party animal #2, Maggi från Bayern, Tyskland.
