Al final… Suecia

Nu känns det som att det är dags att uppdatera situationen här lite.

Jag avbröt mitt EVS-projekt i slutet av april/början av mars och åkte hem till Sverige och anlände till en ny stad den andra mars. Jag tänker inte gå in så djupt på mina anledningar, men för att vara väldigt kortfattad så kan det sammanfattas av följande: familjeproblem och till viss del för att jag inte var nöjd med mitt projekt.

Jag saknar mina volontärkompisar, och de saknar nog mig med, men nåväl, nu är jag i landets andra största stad och försöker slå mig fram på arbetsmarknaden. Min största oro var att jag skulle ångra mig, men än så länge är jag nöjd med mitt beslut… Jag kände att jag fick uppleva mycket saker på de fem månaderna jag var där. Det känns rätt galet att tänka på att jag faktiskt var där i fem månader. Kändes både som en minut och ett år, samtidigt. Jag träffade underbara människor, mindre underbara människor och över huvud taget så var det en väldigt häftig upplevelse.

En sak jag var rätt missnöjd med under hela vistelsen i Elche var hur oprofessionell min mentor var. Det är inte lätt att jobba med en besserwissrig 30-åring som tycker det är helt okej att behandla gratisarbetare som skräp. För upptagen, för otrevlig och för arrogant. Min tid där blev bra på grund av de underbara vänner jag träffade, det ”nya” språket som jag lärt mig massor av, och slutligen de medarbetare som faktiskt var jätteschyssta.

Jadu. Det är mer som jag skulle kunna skriva men det känns som att det räcker så här.

Jag är nöjd med min tid i Spanien, även om det fanns en hel del saker som drog ned på upplevelsen. Nu fattas det bara att heja på Vicky, Athis, Coco, Maggi, Jessica och Petra tills de kört sina respektive projekt i mål. Och hoppas på att Carina kan bota sin dumma jäkla tandnerver så hon kan åka tillbaka till Spanien och göra detsamma. Love you guys! I’ll see you soon enough when I can afford to go back.

Med detta så får jag tacka för mig. Nedan hittar ni en massa bilder. Det kanske blir något till inlägg i framtiden, men för tillfället så återvänder jag till min gamla blogg. Kram kram.

Carina

Carina från Österrike. Hon den hyperunderbara med dåligt immunförsvar.

Our neighbour's bathroom window

Här ifrån köksfönstret hörde jag och lägenhetskompis Athis många grannar storsjungandes i duschen. Hängde mycket tvätt där gjorde vi också.

Volunteer arrival party

Vackra fransyskan Coco (alias pygmé francaise).

Volunteer arrival party

Jättesnälla party animal-Athis från Ungern. Till höger Petra, den bohemiska bråkiga grannen, som är en jävel på att spara pengar, från Tjeckien.

New years 2009-2010

Coco på nyårsafton med ett av sina många finbesök från hemlandet.

New years 2009-2010

Fyrverkeri på nyårsafton framför kommunhuset.

New years 2009-2010

Tjejtjusaren Zoltan (också ungrare) poserandes med två tjejer han knappt känner. Till vänster smarta Charlotte från Tyskland och knäppa Laura från Irland.

New years 2009-2010

Pomeline, ytterligare en fransyska. Käkandes på vindruvor under klockslagen på nyårsafton. Traditionen inte så många som jag trodde följde.

Ring-ring-a-ling the alarm

Världens coolaste fransyska/tyska/camerun..iska? Viktoria. Men jag tycker vi kan kalla henne Beyoncé.

On the way to Coma-Ruga

Hela gänget minus jag och Viktoria, det vill säga de eviga fotograferna. Utav de jag inte presenterat innan: Jessica med världens finaste leende från Italien, Vlad från Rumänien som diggar EU och att leka husmor och slutligen party animal #2, Maggi från Bayern, Tyskland.

Det vackra och det onda

Lo bello y lo siniestro

För ett par veckor sedan började jag på en ny ungdomsgård. Den heter Espacio Crea och har konst som inriktning. Det är som en lokal där ungdomar får apa sig, ha clownkurser och teaterlektioner. Och där har jag tagit bilder på invigningen av en utställning och även till stora delar av tiden suttit och chattat på Facebook eller MSN.

De vill att jag ska ta bilder av kurserna de har där och registrera deras lilla segunda mano-bibliotek i en databas så att de ska kunna börja låna ut böckerna inom kort.

Det känns bättre än arbetet jag har haft upp tills nu. Dels för att de som arbetar på den här gården är jättevänliga och dels för att vissa på ungdomsavdelningen (”kontoret”) inte är särskilt jättevänliga.

Jag gissar på att för varje idiot finns det en fin människa. Jag håller tummarna för det i vilket fall, och kommer att ha det ypperligt trevligt på tisdag- och fredagkvällarna.

Marina and the Diamonds / Mowgli’s Road

Destino (Walt Disney x Salvador Dalí)

Bild nummer niotusenniohundranittionio

Tagen av min lilla kanonkamera i januari. Sen startade räknandet om från noll igen.

HDI

Idag har jag suttit och hjälpt en ung herre som kom och besökte concejalía. Han vill åka iväg som volontär till något land upp norrut. Någonstans i Skandinavien helst. Det komiska är att han inte är ett dugg intresserad av länderna i sig, utan det viktiga är att det är länder med högre livsstandard än i Spanien.

Varför det är viktigt har han inte förklarat för mig ännu.

På grund av detta väljer vi nu länder efter HDI-listan. Danmark går alltså bort.

Hah.

Off Course: YES-YES-YES

Hemma från Marocko igen.

Har fullt upp med att städa rummet.

Marrakech bäjbä

Nu är det så här att jag tänkte annonsera ut i etern att jag ska till Marocko.

Skitballt tycker jag. Ses igen på tisdag!

She would not approve

Varför planerar jag trots ett klart och tydligt kameraförbud på Utada-konserten att smuggla in något att fota med när ingen ser?

Celebrate!

Insåg precis att det inte är så farligt att skriva något emellanåt. Det är inte heller farligt att stå och presentera Europa och EVS inför spanska högstadieelever, tro det eller ej. Man bara står och flikar in kommentarer och säger något om sitt land medan mister chef tar huvudansvaret.. som det borde vara, antar jag.

Tänk vad jag kan.